Mitt i livet

Nog känns det så alltid. Det är fullt upp varje dag. Åka slalom med Lille Skutt (Erik 8 år ).
Skjutsa barn till bion och göra kort till 50 årsfirare, gå på kurs i lappteknik och göra en och annan timme på Kupan Röda Korset.
Däremellen skall det ju lagas mat, diskas, tvättas och dammsugas också. Hmm... det måste vara vara "mitt i livet" känsla. Tror jag.

Födelsedagsbarnet är en man med många strängar på sin lyra. Jag tror att båten och havet är hans största passion iallafall.



Papper är Basic Grey som jag handlade för jättelänge sedan och nästan glömt bort. Men till den här båtbilden är färgerna perfekta! Lite spets ifrån scrapkompisen Lillemor och bradsen har lim och glitter på sig.

Insidan gjord med BG papper i samma serie och lite stämplat.



Det som sticker ut vid sidan är baksidan på båten för det här är ett vikkort. Det glömde jag säga.

Nu skall jag vänta på min Sara som kommer från fjällen idag och sedan skall jag åka på lappteknik kurs i kväll. Det skall bli spännande. Undra om jag fixar det??     Alltid svårt att veta var nivån på kursen ligger.

Ha en riktigt skön helg allihop och njut av varandra!                          Kramar Ingela

Boken om kärleken

Tack!!

För alla fina kommentarer. Jag läser dem flera gånger och blir varm i hjärtat.
Lika varm i hjärtat blir jag av bilden på boken jag scrappat här nedanför. Tänkte att jag ville göra en bok om livet och kärleken. Skall försöka fylla den med tankar och text ...

Boken skall vara med i StampARTics skisstävling. Klurigt med skiss tycker jag. Det är sällan jag använder det. På något vis hämmar det mig. Jag blir så bunden tycker jag. Vågar inte kliva utanför de svarta små strecken liksom. Löjligt!!



Tyvärr är min kamera på vift med dottern och det var väldigt så framträdande blomman och biljetterna blev i scannern.

Sportlov ja, vad skall ni göra ?

Vi skall vara hemma och göra småutflykter i år. För första gången på 25 år åker vi inte till fjälls. Jag känner både lättnad och saknad...
men jag saknar inte resandet i bilen. Det är helt klart. Men fjället 



Kanske inte alltid så här vackert. Men jag saknar luften, lukten och ljuset.

Självömkan. Jo jo det kommer man inte långt med. Nu går jag ut i det fina vintervädret här hemma och luktar. Om jag blundar så kanske kan jag lura mig lite.

Många kramar      Ingela                  


RSS 2.0